Taktilt lärande: definition och exempel (2023) (2023)

Taktil inlärning är att lära genom att röra och använda händerna. Taktil inlärning innebär att röra, hålla, peta och klämma in läromedel. Det ger eleverna en möjlighet att direkt manipulera objekt i en lektion vilket ger dem en mer dynamisk, mer berikad förståelse.

Vissa elever föredrar att lära sig genom beröring. De har en taktil inlärningsstil. Det är en av fleratyper av inlärningsstilar.

Alla elever är olika och alla kanske föredrar att lära sig olika.

Vissa elever föredrar att lyssna, vissa föredrar att läsa självständigt och vissa föredrar att arbeta med andra i projekt.

Under årens lopp har lärare utvecklat olika teorier om lärande som införlivar föreställningen om individuella lärstilar.

Taktilt lärande Definition och översikt

Taktil inlärning brukar diskuteras i samband med inlärningsstilar. Det finnsmånga teoretiska ramarsom talar om inlärningsstilar.

Det är dock möjligt att spåra rötterna till taktilt lärande mycket längre tillbaka i historien.

Till exempel, Piaget (1952; 1959) beskrevsensomotoriskt skede av kognitiv utvecklingsom en som kunde karakteriseras som nästan rent taktil till sin natur.

Spädbarnet lär sig om sin miljö genom en känsel, som inte bara inkluderar händer och fingrar, utan även munnen.

Om man går ännu längre tillbaka, betonade Maria Montessoris (1918) pedagogiska filosofi användningen av manipulationer som barn kan greppa med händerna och delta i experiment och utforskande.

Montessorimetoden är ett konstruktivistiskt tillvägagångssätt där barn lär sig genom att upptäcka och arbeta direkt med föremål, snarare än att få veta om dem.

Idag är det välkänt för att erbjuda ett brett sortiment av specialdesignade utbildningsmaterial, vanligtvis tillverkade av trä. Många av föremålen är taktil-orienterade och speciellt utformade för att utsätta små barn för olika texturer och interaktionsmöjligheter.

Redaktionell anmärkning:Det är viktigt att förstå att tanken att vissa människor lär sig bättre genom beröring än andra metoder, samtidigt som de låter sunt, är mycket omtvistad i den akademiska litteraturen. Coffield et al. (2004) framhåller till exempel att av de 70 olika modellerna av inlärningsstilar skapar de flesta godtyckliga kategorier (som den "taktila" kategorin) med få bevis för att människor faktiskt kan lära sig bättre på ett sätt än ett annat. Som ett resultat ser många forskare taktilt lärande som ettelevernas preferenservilket kan påverka motivation och motståndskraft i inlärningsprocessen. Den viktigaste poängen Coffield gör är att vi fortfarande kan lära oss genom vilket medium som helst och det finns ännu få bevis för att människor i sig är bättre på att använda ett inlärningsmedium framför ett annat – vi har barainlärningspreferenser.

Taktilt lärande vs. Kinestetiskt lärande

Det är en subtil skillnad mellan taktil inlärning ochkinestetisk inlärning. Taktil inlärning involverar händer och fingrar, vilket utnyttjar finmotorik.

Kinestetisk inlärning innebär dock rörelse av hela kroppen. Kinestetisk inlärning involverar armar och ben och använder så kallade grovmotoriska färdigheter.

Även om elever med en taktil inlärningsstil verkligen kan lära sig med kinestetiska inlärningsaktiviteter, kanske de föredrar att vara mer fokuserade på att manipulera läromedel med händer och fingrar.

Vi kan se den konceptuella överlappningen mellan taktilt och kinestetiskt lärande i olika modeller av inlärningsstilar.

Dunn och Dunns modell för inlärningsstilar (1992; 1993) identifierar till exempel fem inlärningsområden:

• Miljö
• Känslomässighet
• Sociologiska preferenser
• Kognitiva bearbetningsböjelser
• Fysiologiska preferenser.

Inom denna ram är kinestetisk inlärning och taktil inlärning olika, men båda faller inom fysiologiska preferenser. Därför delar de vissa gemensamma drag.

Exempel på taktilt lärande

• Dinosaurieben gräver:Detta är en aktivitet som involverar elever som gräver i "marken" för att avslöja dinosaurieben. Det finns många kit att köpa som låter eleverna använda olika leksaksverktyg för att gräva upp ben eller bryta sig in i ägg och upptäcka skelettstrukturer. Vissa kit tillhandahåller även referenskort som innehåller fakta om olika dinosaurier.
• Felt Story Boards:Att låta barn återberätta en berättelse med filtutskärningar som de kan placera på en filtbräda är en bra taktil inlärningsaktivitet. Eleverna kan manipulera de olika bitarna och njuta av att placera dem i olika utrymmen när de pratar om vad som händer i berättelsen.
• Finger Phonics Skriva:Unga elever kan lära sig phonics genom att använda sina fingrar för att skriva olika bokstäver i olika texturerade ämnen som sand, ris eller rakkräm...eller allt det ovanstående.
• Lekdeg:Playdough kan användas i så många olika inlärningsaktiviteter. Eleverna kan lära sig om kroppsdelarna hos en insekt genom att forma var och en och sätta ihop dem, eller göra olika geometriska former för att lära sig om sidor och hörn.
• Sortera leksaksdjur:När eleverna lär sig om djurklassificering kan eleverna få olika leksaksdjur och bes placera dem i olika taxonomiska klasser (t.ex. däggdjur, reptiler, amfibier, insekter, etc.)
• Diorama:Elever älskar att göra saker och diorama kan användas i så många sammanhang. Eleverna kan till exempel lära sig om djur och deras vanor genom att bygga sitt eget diorama som innehåller de olika egenskaperna hos var ett djur lever. Taktila elever kommer att njuta av att manipulera scenen.
• Kemiexperiment:Eleverna kan lära sig om kemiska egenskaper och hur olika kemikalier interagerar genom att utföra sina egna experiment. Dessa kan vara mycket strukturerade eller utforskande.
• STEM Kit:Det finns kit som låter eleverna konstruera leksaksbilar eller båtar som drivs av luft eller andra krafter. Eleverna tycker om att sätta ihop föremålen och experimentera med hur de olika enheterna fungerar.
• The Clay Volcano:Med hjälp av lera eller lekdeg kan eleverna forma sin egen vulkan och sedan få den att få utbrott med bakpulver och vinäger. Innan leran stelnar kan eleverna skära en kil och måla insidan för att visa flödet eller magman genom huvudventilen och sekundära ventiler. Det är en fantastisk taktil baserad aktivitet som påverkar elevernas engagemang.
• Isglasspinnar:Dessa pinnar kan användas för att göra olika geometriska former. Om de skärs i mindre bitar kan eleverna också forma dem till bokstäver och siffror.

Tillämpningar av taktilt lärande

1. I klassrummet

De mest omfattande tillämpningarna av taktila lärandeaktiviteter har skett i klassrummet.

I lägre klasser har taktila aktiviteter använts för att lära förskolebarn om geometriska former (Batt, 2009), tredjeklassare om alfabetiska principer med hjälp avmultisensoriskordstudielektioner (Donnell, 2005) och elever i riskzonen som kämpar med läsning (Fisher, 2016),

Taktila inlärningsstrategier kan vara särskilt fördelaktiga för elever med synnedsättning. Till exempel utvecklade Hirn (2009) taktila kartor för att hjälpa synskadade elever att förstå den rumsliga miljön i deras klassrum.

Vivoda (2019) utvecklade ett konstutbildningsprojekt för lärare i Kroatien för att hjälpa till att åtgärda bristen på specialiserade taktila böcker och bilderböcker för blinda och synskadade barn.

2. Påtagligt användargränssnitt

Under de senaste åren har det också varit särskilt fokus på användningen av pekskärmar och surfplattor som taktila inlärningsverktyg.

Mobila enheter som surfplattor interageras med främst genom beröring och är lätta att använda, även för yngre barn (Nacher et al., 2015), och barn med ADHD (de la Guía et al., 2015).

Även om det traditionella surfplattans gränssnitt är endimensionellt Garcia-Sanjuan et al., 2018, involverar Tangible User Interfaces (TUI) att manipulera fysiska objekt som påverkar den digitala miljön (Africano et al., 2004) och överensstämmer också med Piagetian teori (1952; 1959).

Exempel på TUI och relaterade tekniska manipulationer inkluderar System Blocks (Zuckerman & Resnick, 2003), fysiskt interaktiva storyrooms (Montemayor et al., 2004) och LEGO®-typ robotik och programmerbara leksaker (t.ex. Rubens et al., 2020).

På högre årskurser har taktilt lärande via TUI-tillägg även tillämpats på undervisningen i Augmented Chemistry (AC) (Fjeld et al., 2007) som ett alternativ till den traditionella boll-och-stick-modellen (BSM).

Liknande tillämpningar av TUI har utforskats inom ett brett spektrum av ämnesområden, från neurovetenskap (Schneider, et al., 2013), till trigonometri (Urrutia et al., 2019), till musikutbildning (Amico & Ludovico, 2020)

TUI-systemövningolika sensoriska och inlärningssättsom hjälper elever att förstå avancerade teoretiska begrepp (Quarles et al., 2008), och resulterar i djupare bearbetning av kunskap och större retention (Alaman et al., 2016).

Slutsats

Taktil inlärning är att lära genom beröring. Det handlar om att greppa, känna och manipulera föremål i omgivningen. Taktil inlärning erbjuder en mycket mer dynamisk och berikad inlärningsupplevelse än traditionella pedagogiska metoder som involverar att lyssna eller observera.

Taktil inlärning används ofta omväxlande med kinestetisk inlärning och ingår i de flesta modeller av inlärningsstilar. Den ena är dock mer inriktad på finmotorik och den andra mot breda rörelser av armar och ben.

Montessoris pedagogiska filosofi integrerade taktilt lärande som en central komponent i hur barn lär sig genom experiment och lärande. Montessorifilosofin hade lett till skapandet av utbildningsmaterial speciellt utformat för manipulation och taktil utforskning.

Taktil inlärning tillämpas flitigt i lägre årskurser. Det kan vara fördelaktigt för de flesta barn och kan vara särskilt användbart för barn med inlärningssvårigheter eller synnedsättning.

Uppfinningen av TUI har lett till den snabba utvecklingen av teknologier som tillåter elever att manipulera den digitala miljön genom att manipulera fysiska föremål.

Denna kreativa användning av taktilt lärande har tillämpats på undervisningen i neurovetenskap, kemi och musikundervisning.

Referenser

Africano, D., Berg, S., Lindbergh, K., Lundholm, P., Nilbrink, F., & Persson, A. (2004).Designa konkreta gränssnitt för barns samarbete. I CHI’04: CHI’04 utökade abstracts on Human factors in computing systems (s. 853–868). New York, NY: ACM.

Alaman, X., Mateu, J., & Lasala, M. J. (2016, april). Designa virtuella pedagogiska applikationer. I2016 IEEE Global Engineering Education Conference (EDUCON)(sid. 1134-1137). IEEE.

Amico, M. D., & Ludovico, L. A. (2020). Kibo: En MIDI-kontroller med ett påtagligt användargränssnitt för musikutbildning. IProceedings of the 12th International Conference on Computer Supported Education. 1: CSME(sid. 613-619). SCITEPRESS.

Barnes, J., & Libertini, J. (2013). Introduktion till specialnummer om taktila lärandeaktiviteter.Primus,23(7), 585-589.

Batt, K. J. (2009).Genomförandet av kinestetiska lärandeaktiviteter för att identifiera geometriska former med förskoleelever(Doktorsavhandling, Defiance College).

de la Guía, E., Lozano, M. D., & Penichet, V. M. (2015). Pedagogiska spel baserade på distribuerade och påtagliga användargränssnitt för att stimulera kognitiva förmågor hos barn med ADHD.British Journal of Educational Technology,46(3), 664-678.

Coffield F., Moseley D., Hall E., Ecclestone K. (2004).Lärstilar och pedagogik i lärande efter 16. En systematisk och kritisk granskning. London: Learning and Skills Research Centre.

Denig, S. J. (2004). Flera intelligenser och inlärningsstilar: Två komplementära dimensioner. Teachers College Record, 106, 96–111.

Donnell, W. J. (2005).Effekterna av multisensorisk vokalinstruktion under ordstudier för elever i tredje klass. University of Missouri-Kansas City.

Dunn, R. & Dunn, K. (1992).Att undervisa grundskoleelever genom sina individuella lärstilar: Praktiska tillvägagångssätt för årskurs 3–6. Boston: Allyn och Bacon.

Dunn, R., Honigsfeld, A., Doolan, L. S., Bostrom, L., Russo, K., Schiering, M. S., … & Tendero, H. (2009). Effekten av inlärningsstilinstruktionsstrategierom elevers prestationer och attityder: Uppfattningar om lärare i olika institutioner.The Clearing House: A Journal of pedagogiska strategier, frågor och idéer,82(3), 135-140.

Fisher, E. A. (2016). Resultat av att implementera multisensorisk undervisning med elever i andra klass som kämpar med läsning.

Fjeld, M., Fredriksson, J., Ejdestig, M., Duca, F., Bötschi, K., Voegtli, B., & Juchli, P. (2007, april). Påtagligt användargränssnitt för kemiutbildning: Jämförande utvärdering och omdesign. IProceedings of the SIGCHI-konferens om mänskliga faktorer i datorsystem(sid. 805-808).

Fleming, N., & Baume, D. (2006). Inlärningsstilar igen: VARKAR upp rätt träd!Utbildningsutveckling,7(4), 4.

Garcia-Sanjuan, F., Jaen, J., & Nacher, V. (2016a). Från bordsskivor till miljöer med flera surfplattor i pedagogiska scenarier: ett lätt och billigt alternativ. IFörfarandet den 16^thInternationell konferens om avancerad inlärningsteknik(s. 100–101).

Garcia-Sanjuan, F., Jaen, J., & Nacher, V. (2016b). Mot en allmän konceptualisering av miljöer med flera skärmar.Gränser inom IKT, 3, 20, 1-20.http://doi.org/10.3389/fict.2016.000

Garcia-Sanjuan, F., Jurdi, S., Jaen, J., & Nacher, V. (2018). Utvärdera ett taktilt och ett påtagligt spelifierat frågesportsystem för flera surfplattor förkollaborativt lärandei grundskolan.Datorer och utbildning,12365-84.

Gardner, H. (1983).Frames of Mind: TheTeorin om multipla intelligenser. London: Sage.

Hirn, H. (2009). Förkartor: Ett pedagogiskt program för att läsa taktila kartor. Hämtas från:https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/20021/premapsa.pdf?sequence=1

Montemayor, J., Druin, A., Chipman, G., Farber, A., & Guha, M. L. (2004). Verktyg för barn att skapa fysiska interaktiva sagorum.Computers in Entertainment (CIE),2(1), 12-12.

Montessori, M. (1918).Metoden för vetenskaplig pedagogik tillämpad på barnundervisning i barnhem. Tröja & Strini.

Pashler, H., McDaniel, M., Rohrer, D., & Bjork, R. (2008). Lärstilar: Begrepp och bevis.Psykologisk vetenskap i allmänhetens intresse,9(3), 105-119.

Piaget, J. (1952).Upprinnelsen till intelligens hos barn. New York: International Universities Press.

Piaget, J. (1959).Barnets språk och tanke(3d upplaga). New York:HumanioraTryck.

Quarles, J., Lampotang, S., Fischler, I., Fishwick, P., & Lok, B. (2008, mars). Påtagliga användargränssnitt kompenserar för låg rumslig kognition. I2008 IEEE Symposium om 3D-användargränssnitt(s. 11-18). IEEE.

Nacher, V., Jaen, J., Navarro, E., Catala, A., & González, P. (2015). Multi-touch-gester för förskolebarn. International Journal of Human-Computer Studies, 73, 37–51.http://doi.org/10.1016/j.ijhcs.2014.08.0

Rosenblum, L. P., & Herzberg, T. (2011). Noggrannhet och tekniker vid framställning av matematikkalkylblad för taktila elever.Journal of Visual Impairment & Blindness,105(7), 402-413.

Rubens, C., Braley, S., Torpegaard, J., Lind, N., Vertegaal, R., & Merritt, T. (2020, februari). Flygande LEGO-klossar: observationer av barn som konstruerar och leker med programmerbar materia. IUppdrag från den fjortonde internationella konferensen om påtaglig, inbäddad och förkroppsligad interaktion(s. 193-205).

Schneider, B., Wallace, J., Blikstein, P., & Pea, R. (2013). Förbereda för framtida lärande med ett påtagligt användargränssnitt: Fallet med neurovetenskap.IEEE-transaktioner på inlärningsteknologier,6(2), 117-129.

Strawhacker, A., & Bers, M. U. (2015). "Jag vill att min robot ska leta efter mat": Jämförelse av Kindergartners programmeringsförståelse med hjälp av påtagliga, grafiska och hybrida användargränssnitt.International Journal of Technology and Design Education,25293-319.

Urrutia, F. Z., Loyola, C. C., & Marín, M. H. (2019). Ett påtagligt användargränssnitt för att underlätta inlärning av trigonometri.International Journal of Emerging Technologies in Learning (IJET),14(23), 152-164.

Vivoda, A. (2019). Taktila bilderböcker i konstutbildning i Kroatien.International Journal of Education & the Arts,20(22).

Zuckerman, O., & Resnick, M. (2003). Systemblock: Ett fysiskt gränssnitt för inlärning av systemdynamik. IProceedings of the 21st International System Dynamics Conference.